Brno och Cerna Hora

Att resa med tåg till Brno från Prag tar två timmar och fyrtiofem minuter. På den tiden reser man alltså över en ganska stor del av Tjeckien vilket säger en hel del om de geografiska skillnaderna mellan våra två länder.
Brno har ungefär 300 000 invånare och är Tjeckiens näst största stad. Men jag åkte inte dit som någon turist denna gången. Nej det var jobb för hela slanten ;-)

På stationen mötte Miroslav mig. Han är ansvarig för Lobkowic-koncernens försäljning til Sverige. Miroslav och jag är också goda vänner.
Miroslav har studerat i Brno och han vet var de bästa ölställena finns. ”Dom ska vi prova”, sa han men först ett besök på bryggeriet Cerna Hora. Bryggeriet ligger ungefär tre mil från Brno i en naturskön bergsmiljö.
Det visade sig att sedan något år finns nu även Lobkowiz-koncernens huvudkontor på bryggeriet. Koncernen har genomgått några förändringar de senaste åren. Företaget är nu än mer inriktad på att bevara och marknadsföra sitt varumärke – ölen som bryggs enligt gamla tjeckiska traditioner med kvaliteten i högsätet.

Jag avrådde dock ödmjukt från marknadsföring som "craft beer" trots att det inom Lobkowiz handlar om just genuint hantverk. Craft beer förknippas ju ofta med microbryggerier och det kan man inte kalla de bryggerier som ingår i koncernen, exempelvis Klaster, Richtar, Platan, Lobkowiz och Cerna Hora. Det viktigaste är trots allt smaken och ju mindre ett bryggeri är desto svårare är det att hålla den likartad hela tiden..
Medelstora bryggerier kan garantera smaken bättre samtidigt som hantverksmässigheten hålls vid liv. Traditionellt hantverk ja, men inte ”craft” så som begreppet används nu.

Lobkowiz organisation är en garanti för såväl smaken som det hantverksmässiga. Fast det går ju att behålla smaken trots övergivandet av hantverksmässigheten. Pilsner Urquell är ett exempel på det åtminstone på vissa ölstugor i Prag, Plzen och Brno, men absolut inte överallt och det ska mycket till om jag ska beställa en Urquell i Sverige där smaken är heelt annorlunda. Det har till och med hänt i Tjekien att jag fått lämna tillbaka ett glas Urquell med orden ”den är odrickbar”. När det handlar om öl på tapp beror mycket på hur utrustningen underhålls och hur ölen förvaras. Jag säger som bloggaren Pivni Filosof – ”livet är för kort för att dricka dålig öl”.

Hela idén med koncernen Lobkowiz (som tidigare hette K-brewery) är att genom bildandet av koncernen kunna stå emot utländska uppköpare och se till att gamla tjeckiska öltraditioner överlever. Urquell, Staropramen, Zlatopramen och många andra stora namn är ju uppköpta av stora multinationella koncerner med ett enda mål i sikte och det är inte att värna om traditioner eller kvalitet.

När jag då sitter på huvudkontoret i Cerna Hora kan jag därför inte annat än känna mig nöjd och glad. Ännu gladare blir jag under bryggerirundan när jag med egna ögon får se de öppna jäskaren och smaka på det beska skummet.
Efter jag fått se hela bryggeriet åkte vi tillbaka till Brno för den utlovade pubrundan under Miroslavs ledning.
På tåget ”hem” till Prag summerar jag ännu en lyckad dag.


Anders
Prag 20:e augusti 2015

Resan till Kout

Resan till Kout Na Sumave tar tre timmar från Prag med tåg. Torsdagen den 19:e mars tog jag tåget som heter Franz Kafka mot München klocka nio på morgonen. I Domazlice bytte jag till rälsbuss. Stationen i Kout Na Sumave är nedlagd men tåget stannar i alla fall och det är ju huvudsaken. En gubbe i min egen ålder hänger över ett staket utanför stationen. Jag frågar ”pivovar ?” och pekar åt vänster. Han nickar förstrött.
Två kilometer senare är jag på bryggeriet. Solen värmer och våren är med hela tiden. En sädesärla vippar på stjärten och plötsligt flyger en forsärla så gul och fin förbi vid den lilla bäcken på bryggeritomten. Redan innan jag fått smaka på ölen myser jag.
På kontoret vankar den ständigt leende bryggmästaren Bohumil som en nallebjörn. Jan Skala, ägaren av bryggeriet var också på gott humör. Dom talar dock ingen engelska och jag talar ingen tjeckiska. En kontorsflicka med vag kunskap i engelska tolkade tillsammans med min lilla parlör -svedstina konverzace.
Rundturen i det lilla bryggeriet med provsmakning direkt ur tanken gjorde dagen till en höjdare. För även om byn Kout Na Sumave är en gudsförgäten liten dammig tjeckisk landsbygdshåla så är ölen himmelsk.


Prag 2015 05 21
Anders.

I Beroun igen
Varenda gång jag kommer till Beroun så myser jag, trots att jag kan känna skam över hur mina landsmän bar sig åt just här på 1600-talet.
Men det var ju länge sedan fast man ska kanske betänka att det var Sveriges agerade under det århundradet som besjungs i vår nationalsång ”då ärat ditt namn flögs över jorden”. Hur denna text ska tydas står fritt för varje nationalist. Själv har jag aldrig varit nationalist, förutom de gånger Zlatan lurat upp någon utlänning på läktaren eller gjort ett avgörande mål.
I Beroun, som i dag ligger en halvtimmes tågresa från Prag, sa den svenske kommendanten till sina soldater en sommardag dag nån gång kring 1635  ”nu pojkar kan ni stjäla vad ni vill från befolkningen”.

Soldaterna började med att stjäla duntäcken och kuddar. Skära upp dom och hälla ur dunen för att ha något att bära sitt stöldgods i. Det var den dagen uttrycket ”då det snöade i Beroun mitt i sommaren” myntades. Hela Beroun virvlade av vita gåsfjädrar som svenskarna spritt i sin iver att stjäla värdesaker.
Som en följd av detta finns nu tjuvgods från Beroun som familjeklenoder i många överklasshem i Sverige.
Nu har mycket vatten runnit under Vltavas (Moldaus) broar och det sägs ju att tiden läker alla sår. Jag skäms alltså inte över att vara svensk i Beroun 2015. Tvärtom är jag stolt över att kunna göra affärer med bryggaren Vaclav Mayer som har sitt bryggeri precis intill järnvägsstationen. Och jag blir mycket väl mottagen varje gång jag kommer dit. Denna dagen 2015 03 16 var inget undantag. Vi var båda överens om att våra affärer ska fortgå och kanske öka. Och ölen smakade som vanligt superbt på Vaclavs krog.
På bilden ses jag mysa över att vara i Beroun åter en gång.

Anders

loading...

Klaster igen
 En av anledningarna till att Martin och jag valde just Klaster som den första ölen att importera var att den ingår i en bryggerikoncern som sätter kvaliteten i främsta rummet. Koncernen skapades för att kunna stå emot den våg av utländska uppköpare som kom till dåvarande Tjeckoslovakien när ”järnridån” försvann.
De multinationella bryggerikoncernerna som sökte lyckan i landet hade bara en sak som mål – att tjäna så mycket pengar som möjligt. Detta blev med tiden ett hot mot såväl den tjeckiska bryggkonsten som smaken på ölen.
Därför slog sig nio bryggerier samman för att få kraft nog att värna den tjeckiska ölkulturen och ölets kvalitet.

Besöker man idag exempelvis Pilsner Urquell eller Staropramen, som ägas av utländska jättekoncerner, får man inte se något av bryggprocessen. En museal lagringsanläggning som är i gång enbart för turister är höjdpunkten i Pilsen.

Bryggerierna inom den koncern Klaster tillhör har inget att dölja så om man besöker dessa bryggerier får man se allt. Det är en fröjd att beskåda jäsningen i de enorma öppna jäskaren. Det är en fröjd att andas in lukterna och känna atmosfären. Jäsningen sker i tiogradiga utrymmen i underjorden och lagringen arton meter under jordytan i de gångar munkarna, i det kloster som gett namn åt ölen, grävde ut en gång i tiden.
Jäsningen tar 8-10 dagar och den öl vi importerar - Klaster lezak - lagras i 40 dagar.
I går besökte jag Klaster bryggeriet för tredje gången och denna liksom de andra gångerna var en stor upplevelse.

Prag 2014 10 15
Anders

En pivo vid floden




Jag har svårt att tänka mig ett bryggeri som ligger vackrare än det i Kacov. En dryg timmes färd med buss eller tåg från Prag ligger det i den lilla byn med samma namn. Alldeles vid kanten av floden Sazava hittar man bryggeriet. Men det år en lika vacker som farlig plats. När bryggeriet 2001 nyöppnats gick det inte mer än ett år förrän det förstördes av den katastrofala översvämmningen som drabbad många floder i Tjeckien.
Men nya tag togs och nu brygger man sen flera år ett av de bästa ölen i Tjecken här. Och det vill inte säga lite det.
Har idag diskuterat lite med bryggerichefen kring eventuell import av denna öl till Sverige. Jag vet att det skulle välkomnas av många i vårt nordliga land.
På bilden ses jag inspektera jäsningen i de nya öppna jäskaren i Kacov. Öl ska jäsas i öppna kar, det är bara så,  jag njuter när jag ser dom.

Anders
Prag 2014 03 27





.

 Klaster - som nygräddat knäckebröd

 

Egentligen har jag svårt för gratistidningar eftersom de ofta blir ytliga samtidigt som de undergräver de vanliga tidningarnas möjligheter. Men det finns inget som är helt vitt eller helt svart.
Det var således med glädje jag läste Metro i förra veckan när de hade en hel sida om tjeckisk öl skriven av sommeliern och dryckesexperten Jonas Alwin.
"Na Zdravi" (skål) var rubriken och under den kunde man bland annat läsa att Systembolaget har 55 sorters tjeckisk öl, emn det var endast tre som blev recenserade. En av dessa var vår öl Klaster Lezak, som än så länge endast ´finns i beställningssortimentet i Blekinge.
Så här skrev Alwin om Klaster, som han gärna rekommenderade:
"Ett smakrikt öl med tydliga humle- och maltdofter. Rik smak av torkad frukt och nygräddat knäckebröd."
Det ni!
Och en sak till - i Karlshamn står nu Klaster Lezak på Systembolagets hyllor. Det är det enda systembolaget i Sverige med den servicen.
Så vill ni köpa enstaka flaskor med Klaster Lezak får ni besöka den 350 år gamla blekingestaden med, sedan lång tid, väl dokumenterade anor på njutningarnas område.

Tostarp 2013 01 24
Anders

 

På gamla sättet

 

Att resa på landsbygden i Tjeckien kan ibland för en svensk uppfattas som att resa tillbaka i tiden. Men det behöver inte alls vara något negativt.
Nej, trots att den yttre putsen kanske inte alltid skiner som i Sverige finns det människor av kött och blod som säljer biljetterna på järnvägsstationerna. Även den minsta lilla gudsförgätna håla har en station med en lucka och bakom den en människa som säljer biljetter och svarar på frågor.
Och även om tågen inte blänker som i Sverige så går de oftast enligt tidtabellen trots att det snöar eller blåser ibland.
Härom dagen gav jag mig av från Prag till Klaster nad Jizerou för att besöka bryggeriet där. Snön vräkte ner, men jag kom i rätt tid för byte till buss den sista biten, trots att det enligt tidtabellen handlade om minuter. Och jag var framme vid bryggeriet precis på det klockslag som jag hade avtalat flera veckor innan.
I bland får man tillfälle att glädjas åt hållbarhet av den gamla robusta sorten. Alltså inte den sorten av "hållbarhet" som det bara blänker och blingar om.
Särskilt glädjande är det dessutom när man med egna ögon kan konstatera att ölen framställs på det gamla hantverksmässiga sättet. Det blir liksom bäst då.
Fast det visste jag ju innan.

Anders
Prag 2013 02 13

 

Beroun ligger bara några mil från Prag. Den lilla stadens centrum når man på några minuter om man går rakt fram när man går ut från järnvägsstationen. Men det är inte till centrum vi ska. Vi ska svänga åt vänster för vi ska till det lilla bryggeriet Berounske Medved. Hade man inte vetat det så skulle ingen tro att det mitt bland skrot på skrothandlarens gård ligger en utsökt restaurang som serverar förstklassig öl.

Det gäller bara att navigera rätt på den leriga vägen mellan gamla tanks och utrangerade pansarvagnar. Här har nämligen entreprenörernas entreprenör -Vaclav Mayer - öppnat en krog och ett microbryggeri mitt all bråten. Det är en säregen känsla att passera skrothandlare Mayers skrotbelamrade gård till ölbryggare och krögare Mayers fantastiska restaurang.

Vi har gjort resan många gånger för att smaka på det goda ölet. Men nu har vi vänt på steken - nu hämtar vi hem ölen till Sverige där den kan avnjutas på exempelvis krogen "På Besök" i Malmö. När jag sist besökte Beroun sa min tolk och gode vän Pavel att just i Beroun snöade det mitt i sommaren när svenskarna var här på 1600-talet. Men den historien tar vi en annan gång.


Prag 2012 10 17
Anders Englesson

Läs hela inlägget »

Att ta sig till Hlinsko där Rychtar bryggeriet ligger, är egentligen enkelt från Prag. Först tar man tåget till Pardubice och därifrån en rälsbuss till Hlinsko. Jag möttes av bryggerikoncernen Lobkowicz´s representant redan på stationen. Bryggeriet ligger någon kilometer från stationen. En rundvandring på bryggeriet visar att allt sköts på treditionellt tjeckiskt vis. Öppna jäskar, stora liggande lagertankar. Allt i kalla utrymmen i utom själva brygghuset där värme råder. Malten hämtas från närområdet i Mähren (Hlinsko ligger på gränsen mellan Mähren och Böhmen) och humlen från Böhmen. Det är Zatec-humle som används. Resultatet blir en underbar öl, som inte står långt efter Klaster. Rychtar kan kanske en dag ingå i vårt sortiment. Dagen på bryggeriet var i alla fall lyckad och diskussionen med representanten från koncernens kontor i Brno givande. En ovanligt bra dag på jobbet.

 

Prag 2012 10 15
Anders E

Läs hela inlägget »

Brevnov och Unetice
Det är fantastiskt att en brygd på vatten, jäst, malt och humle kan variera som den gör. Du kan gå in på ett ansett Urquel-ställe i Prag och finna att ölen är förfärlig och du kan gå runt hornet till en oansenligt liten ölstuga där samma Urquel smakar fantastiskt. Och du kan finna att samma Staropramen som du för en timme sedan betraktade som urvattnat skräp smakar riktigt bra på nästa vattenhål. Öl handlar inte enbart om bryggning, jäsning och lagring. Öl handlar också om omsorg och skötsel av utrustning.

Det handlar naturligtvis också om atmosfären. Öl är en social dryck och där det serveras god öl där samlas folk där stiger stämningen och ölen smakar därmed ännu bättre. Dessutom blir det omsättning på ölen vilket brukar vara en bra kvalitetsindikator.
En positiv spiral vars grund är en bra och god öl. Försämras kvaliteten av någon anledning vänder spiralen neråt. En ölälskare kan man nog lura ett tag med trevligt utanverk men det går inte särskilt länge om inte själva ölen också är god.
Därför är det upplyftande att samtidigt som gamla märken ibland försämras genom ”effektivisering” av bryggprocesssen, dyker nya bryggerier upp.
Idag har Martin och jag besökt klosterbryggeriet i Brevnov. Vi har pratat med den mycket kunnige och belevade Petr Janik och smakat på hans goda ”tolva”. Även den mörka ”elvan” slank ner liksom en liten, liten slurk av den förrädiskt starka Imperial.
” Är detta då en typisk Tjeckisk lager?”, frågar Petr retoriskt när vi smuttar på hans tolva.
” Nej”, svarar han själv. ”Den har medvetet större beska än vad som är vanligt”.
Men samtidigt som den större beskan varsamt modererats fram i receptet genom en balansakt mellan beskan och aromen i Zaarshumlen har ölets själva kropp av malt behållit sin tydlighet. Citrus och smörkolan finns där. Detta är en öl man kan dricka många av.
Detsamma kan man säga om Unetice´s öl. Bryggeriet som ligger en bit utanför Prag har anor från 1700-talet, men fick stängas när den kommunistiska regimen beslutade vilka bryggerier som skulle få leva kvar som statliga och vilka som skulle läggas ner.
Bryggeriet öppnades igen 2011 under sakkunnig ledning av Vladimir Cernohorsky som nu tyvärr avlidit.
Martin och jag träffade i stället en herre vid namn Mirosav Papik på bryggeriet. Vi fick en rundtur och en pratstund över ett par öl.
Kanske kommer vårt sortiment att vid speciella tillfällen att utökas med något av dessa båda märken. Men då det handlar om känsliga levande öl med kort hållbarhet och måste de alltså ha rollen som tillfälliga erbjudanden.


Prag 2015 11 16
Anders